Skrivet av Nathalie fredag, 30 april , 2010 klockan 00:16
Jag är helt fascinerad över att det ska bli så varmt. Vi bor alldeles vid Empite State Building men har inte fattat det förrän alldeles nyss. Imorgon åker vi nog upp i alla fall, men den är inte så hög som vi trodde. Nu ska vi snart iväg på den fjärde konserten. Den fjärde och tråkigaste. Jag har sett den över tio gånger och Emelie ännu fler.
Skrivet av Nathalie lördag, 24 april , 2010 klockan 21:00
Så. Nu har jag haft min obligatoriska när-jag-ska-resa-bort-grina-efter-Kjell-stund. När jag var två år åkte mamma och pappa utomlands en vecka och lämnade mig hos farmor. Mamma kände sig som en hemsk mamma som lämnat lilla Nathalie hos sin svärmor. När hon äntligen fick åka hem från resan och hämta mig igen så kom det fram att jag inte nämnt mamma och pappa en enda gång. Det är lite så jag hoppas att det blir nu också. Fast lite får han gärna sakna mamma. Snart åker jag. Ni får se på bilderna vart.
Skrivet av Nathalie fredag, 23 april , 2010 klockan 16:53
Kund: Hej, Volvo i Södertälje. Jag: Vet du vad själva företaget heter? För det står aldrig på märkets namn. Kund: Oj nej det har jag verkligen ingen aning om. Jag: Jag ser på Volvos hemsida att de heter Bilia. Kund: Ja ok det är säkert rätt. Det enda jag vet är att det är en Volvo jag har.
Skrivet av Nathalie torsdag, 22 april , 2010 klockan 20:57
Christian: Jag skulle skrivit till honom att inte jag visste att han var korpofag. Jag: Är det en person som äter bajs? Hur kan du veta det? Christian: Det är allmänbildning! Jag: Det är det inte! Christian: Jo, typ som att en nekrofil gillar att ha sex med lik. Jag: Nej det är inte alls samma! Eller jo….
(Rättstavningsfunktionen har strukit under tre ord i den här texten: korpofag, bajs och nekrofil.)
Skrivet av Nathalie torsdag, 22 april , 2010 klockan 19:58
Mamma: Tittar inte Johan Wikner på True Blood? Jag: Varför säger du Johan Wikner för? Mamma: Han heter ju det. Jag: Ja, men du brukar alltid bara säga Johan. Det finns väl ingen annan Johan? Mamma: Nej, jag tänkte på grannarna på farmen. Där har jag två Johan.
Skrivet av Nathalie torsdag, 15 april , 2010 klockan 13:11
”We wanted to announce that this record is sort of an unapologetic, bright, melodic thing, and so we — since we love this movie so much — we all watched one particular scene, with Ray Charles and the Blues Brothers band [performing "Shake a Tail Feather"] and we realized that if you played our song with the scene, it almost looks like they were playing ours,” Hanson said. ”I mean, it was crazy. The tempo is perfect. It hit every music-geek button for us, and we absolutely couldn’t have predicted it. So we figured, now’s as good a time as any to make a video.”
Skrivet av Nathalie onsdag, 14 april , 2010 klockan 19:19
Det här är inget jobb där komplimangerna haglar över en direkt. Varken från kunder eller chefer. Men idag fick jag höra att jag hade en väldigt behaglig telefonröst och igår att jag hade bra fart i fingrarna. Att så lite kan göra så mycket. Lite fler tacksamma tack skulle också pigga upp.
Skrivet av Nathalie onsdag, 7 april , 2010 klockan 19:24
Det är lite mycket att göra nu och jag är trött och därför också känslosam. När jag såg den här reklamen började jag att grina och Christian kramade om mig och sa att jag var så gullig och blabla och då grinade jag ännu mer.
Jag heter Nathalie och bor i Sundsvall. Är en 24 år gammal tant. Har ett litet företag (divebyqvist.se), en gullig man och gullig katt och är nog mer djurgalen än det går att föreställa sig.
